Start / Tips och råd / Falska mejl – så avslöjar du nätfiske

Falska mejl – så avslöjar du nätfiske

Mejlet ser ut att komma från banken, Skatteverket eller en butik du handlar i. Men det är gjort för att få dig att logga in på en falsk sida. Så här ser du skillnaden.

5 minuters läsning · Av Fredrik, Tekniklyan

Så kan ett falskt mejl se ut

Påhittat exempel – så här kan det se ut

Bedragarna kopierar bankers, myndigheters och butikers utseende. Titta därför på vem det kommer från och vart länken går – inte på loggan.
  1. Avsändaren: namnet ser rätt ut, men adressen efter @ är inte bankens riktiga adress.
  2. Brådska och hot: "spärras inom 24 timmar" ska få dig att agera utan att tänka efter.
  3. Allmän hälsning: din riktiga bank vet vad du heter.
  4. En knapp för att logga in: seriösa företag ber dig aldrig logga in eller "verifiera" via en länk i ett mejl.
  5. Den riktiga länken: håll muspekaren över knappen utan att klicka. Längst ner i fönstret syns vart den egentligen går – här till en helt annan adress.
  6. Stavfel och konstig svenska är vanligt, men allt fler bedrägerier är välskrivna. Lita inte på att det ser proffsigt ut.

Kolla vem som egentligen skickat det

Namnet som visas går att skriva vad som helst i. Klicka eller tryck på avsändarens namn, så syns hela e-postadressen. Titta särskilt på det som står närmast före .se eller .com – det är den delen som visar vem adressen tillhör.

  • kundservice@dinbank.se – ser rimligt ut.
  • dinbank.se@kundtjanst-mail.com – tillhör kundtjanst-mail.com, inte banken.
  • support@dinbank-sakerhet.net – extra ord i adressen är ett vanligt knep.

Klicka inte – gå själv dit

  • Öppna bankens app, eller skriv in adressen du brukar använda. Är något fel med kontot syns det där.
  • Håll muspekaren över en länk utan att klicka, så syns den riktiga adressen längst ner i fönstret. På mobilen: håll fingret på länken.
  • Ring företaget på ett nummer du själv letar upp om du är osäker.

Var försiktig med bilagor

Öppna inte bilagor du inte väntar dig, även om de heter "Faktura" eller "Leveransbesked". Särskilt farliga är .zip-filer, .html-filer och dokument som ber dig "aktivera innehåll" eller "aktivera makron".

Om du redan har klickat eller loggat in

  • Har du lämnat bank- eller kortuppgifter: ring banken direkt och spärra.
  • Har du skrivit ett lösenord: byt det genast – och på alla andra ställen där du använder samma lösenord.
  • Slå på tvåstegsverifiering på din e-post och andra viktiga konton.
  • Har du förlorat pengar: polisanmäl, till exempel på 114 14.

Markera som skräppost

Radera mejlet eller markera det som skräppost eller nätfiske i din e-post. Då lär sig filtret att stoppa liknande mejl.

Vill du ha hjälp på plats?

Vi kommer hem till dig i Borlänge med omnejd och löser det – och visar hur du gör nästa gång.

Ring Berätta vad du behöver